Arbetsförmåga efter stamcellstransplantation

Både heltids- och deltidssjuskrivna behöver stöd efter behandling med allogen hematopoetisk stamcellsoperation, men behoven skiljer sig mellan grupperna. Det framgår i en ny studie om sjukskrivning och arbetsförmåga två år efter allogen hematopoetisk stamcellstransplantation.

Det är Hanna Rönnqvist, arbetsterapeut vid Centrum för cancerrehabilitering, som undersökt ämnet i sitt examensarbete i arbetsterapi, fysioterapi och omvårdnad vid Karolinska Institutet. 

— Få tidigare studier har undersökt både förekomsten av sjukskrivning och arbetsförmåga, och tidigare arbetsterapeutiska studier är i princip obefintliga, säger Hanna Rönnqvist. 

Syftet med studien var att undersöka sjukskrivning och olika aspekter av arbetsförmåga hos personer som genomgått allogen hematopoetisk stamcellstransplantation.

Tre frågor om studien

Vi ställde tre snabba frågor till Hanna Rönnqvist om vad hon kommit fram till i sin studie. 

Vad är dina viktigaste resultat?

— Att både heltids- och deltidssjukskrivna behöver stöd, men att dessa två grupper är i behov av olika sorts stöd. 

Hur ska man lägga upp rehabilitering för patienter som genomgått stamcellsoperation? 

— Resultaten visar att det finns ett stort rehabiliteringsbehov och att flera olika hälso- och vårdprofessioner behöver vara involverade i rehabiliteringen. Det saknas arbetsterapeutisk kunskap inom det här området, och det här arbetet har belyst behovet av satsning på fortsatta studier. 

Vad ska vårdpersonal som möter de här patienterna efter transplantation tänka på?

— Att de här människorna behöver information, stöd och guidning i frågor som rör arbete. Personer som arbetar utanför hematologin (till exempel inom primärvården) rekommenderar jag att uppmärksamma den här patientgruppen och att man tar upp frågan om rehabilitering när man träffar dem.  

Så gick studien till

89 personer har fått svara på en enkät två år efter att de genomgått behandlingen. Av dem var 50,5 procent fortfarande sjukskrivna på hel- eller deltid. 

— Vi jämförde olika aspekter av arbetsförmåga mellan dem som var heltids- eller deltidssjukskrivna med en grupp utan sjukskrivning, berättar Hanna Rönnqvist. 

De som var heltidssjukskrivna skattade i högre grad en försämrad arbetsförmåga, de var mer besvärade av fatigue (sjukdomsrelaterad trötthet) och hade minnesproblem i högre utsträckning. 

När de som var både heltids- och deltidssjukskrivna jämfördes med deltagare som var i heltidsarbete, så skattade sjukskrivna genomgående försämrad arbetsförmåga, mer besvär med fatigue, lägre nuvarande arbetsförmåga samt oro att inte klara av arbetet.

Publicerad 2020-01-22