Närakuter har visat sig vara en lyckad vårdform

Fem år har gått sedan den första närakuten enligt ny modell öppnade. De har blivit en etablerad vårdform som framgångsrikt avlastar akutsjukhusen och erbjuder patienter mer tillgänglig akut vård.

— Närakuternas huvudsakliga syfte är att avlasta akutsjukhusens akutmottagningar, genom att ge vård till patienter som behöver akut hjälp för sjukdomar och skador som inte är livshotande. När nu fem år har gått vågar jag påstå att vi har lyckats med det, säger Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef för de närakuter som drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde.

Så har det gått

En sammanställning visar att de flesta invånare i Stockholms län idag har högre tillgång till akut sjukvård inom ett kortare avstånd från där de bor. En stor del av patienterna hos närakuterna är barn.

— Går du till närakuten med en akut skada eller sjukdom som inte är livshotande får du träffa en läkare snabbare än om du gått till en akutmottagning med samma skada eller sjukdom. Dessutom går ditt besök i genomsnitt ungefär tre gånger så fort som på en akutmottagning, berättar Anna Färg Hagansbo, och förtydligar:

— Naturligtvis behöver allvarligare sjukdomar och skador fortfarande tas om hand på en akutmottagning på sjukhus, liksom sådant som kan hanteras på vårdcentralen också ska göras där.

Så jobbar närakuterna

Alla närakuter har öppet klockan 8.00–22.00 alla dagar i veckan året om. De har öppen mottagning utan tidsbokning och de patienter som har störst behov av vård prioriteras alltid.

På närakuterna finns tillgång till provtagning och laboratorium, liksom till röntgen, datortomografi och ultraljud. Närakuterna har också observationsplatser.

De flesta patienter kommer själva, men närakuterna tar också emot en stor del ambulanser. De vanligaste sökorsakerna är skador på skelett och leder, smärta i buken, sårskador, oklara smärttillstånd, allvarliga infektioner samt misstänkt blodpropp i ben eller arm. De flesta av dessa patienter sökte sig tidigare till sjukhusens akutmottagningar.

De allra flesta patienter blir färdigbehandlade på närakuten och kan gå hem efter sitt besök. Behövs en uppföljning skrivs remiss till lämplig vårdgivare för det.

Akuta besök i vården

Under de senaste åren har antalet besök ökat på närakuterna och minskat på akutsjukhusens akutmottagningar. Det betyder att akutmottagningarna får loss resurser till att ta hand om de patienter som verkligen behöver hjälp hos dem.

Andelen patienter som läggs in på sjukhus efter besök på akutmottagning har ökat. Det är en indikation på att det verkligen är de sjukaste patienterna som kommer till sjukhusens akutmottagningar.

Däremot minskar antalet som söker vård på akutmottagning på sjukhus för olika typer av skador. De patienterna vänder sig nu i större utsträckning till en närakut i stället.

Illustration 1 (ovan): Antalet besök på akutmottagningarna har minskat under perioden. med en kraftig minskning då närakuterna öppnade. Besöken på närakuterna har ökat sedan öppnandet och närmar sig akutmottagningsvolymerna. En pandemieffekt syns inom samtliga verksamheter. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Även antalet patienter som kommer till närakuten med ambulans fortsätter att öka. Andelen mer komplicerade diagnoser på närakuterna ökade under perioden 2018-2019. 

Väntetider

Patienter som kommer till närakuten får vänta kortare tid innan de får en bedömning av läkare, i jämförelse med om de hade gått till en akutmottagning på sjukhus med samma skada eller sjukdom.

Illustration 2 (ovan): Så länge får en patient i genomsnitt vänta innan hen får träffa en läkare för bedömning på akutmottagning respektive närakut. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Illustration 3 (ovan): Så lång tid tillbringar patienterna i genomsnitt på en akutmottagning respektive närakut. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Kostnader

Idag kostar det 400 kronor för en vuxen patient 18-84 år att besöka en akutmottagning på sjukhus. För barn är avgiften 120 kronor på sjukhusens akutmottagningar. Besök på närakut eller vårdcentral kostar 250 kronor för vuxna 18-84 år. Barn under 18 år och äldre från 85 år betalar inget vid besök på närakut eller vårdcentral.

Den ersättning som närakuterna får från Region Stockholm för ett besök är lägre jämfört med akutmottagningarna, för motsvarande diagnoser. I jämförelse med en sjukhusakut är alltså närakuten en billigare vårdform för skattebetalarna. Allra mest kostnadseffektivt är besök på en vårdcentral eller husläkarmottagning, för samma diagnos.

Illustration 4 (ovan): För likartade sökorsaker ersätts en akutmottagning på sjukhus med 3 850 kronor, närakuten med 1 389 kronor och vårdcentral med 990 kronor. Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

De flesta vårdcentraler har öppet vardagar 8-17, medan närakuterna har öppet 8-22 alla dagar och akutmottagning på sjukhus dygnet runt.

— Det är så klart alltid bäst om man kan vänta till nästa vardag och vända sig till sin vårdcentral när man behöver vård. Till närakuten ska man bara komma om man är så sjuk att man av medicinska skäl inte kan vänta, eller om man behöver vård som man inte kan få på vårdcentralen. Till exempel kan vi på närakuterna gipsa okomplicerade arm- eller benbrott, vilket vårdcentralen inte har möjlighet till, säger Anna Färg Hagansbo.

Mer om närakuterna

I dag finns det elva närakuter i Region Stockholm. Sex av dem drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde: Danderyd, Haga, Handen, Huddinge, Järva och Rosenlund.

Tre drivs av Aleris; Hötorget, Nacka och Sollentuna. Dessutom finns det en närakut på Södertälje sjukhus och en på Norrtälje sjukhus.

Närakuterna är en del i nätverkssjukvården och samverkar på många sätt med alla de verksamheter i regionen som arbetar med det akuta omhändertagandet.

Läs mer på närakuternas webbplats: narakuter.regionstockholm.se

Publicerad 2022-06-23